Gå sin egen väg...
Den väg jag går är definitivt inte rak, utan väldigt krokig och vid en del vägskäl väljer man fel... Men jag kan inte skylla ifrån mig på någon annan utan blir en lärdom rikare:-)
Har nu varit hundägare i lite över 4 år, som med allt när jag väl hittar något jag trivs med och tycker det är utvecklande så lägger jag ner 100%. De första 3 åren tog mig "vatten över huvudet" relativt snabbt och gav energi och tid till fel saker...
De sista dryga året då jag ÄNTLIGEN köpte en BC och hittade en träningsform samt ideologi som passar mig, ger det mig enormt mycket varje dag!
Är också tacksam att jag skaffat "skinn på näsan" den hårda vägen genom åren. Det är del av livet att stöta på människor som söker bekräftelse genom vara arroganta, självupptagna och nervärdera andra.
Förut tyckte jag synd om dessa människor men jag har nog ändrat mig då det gäller djurägare... tycker synd om deras djur som måste prestera under alla omständigheter (trots skador,nersatt ork m.m) för att deras ägare ska synas i rampljuset.
Jag älskar att träna och är en tävlingsmänniska men inte till vilket pris som helst! Blir riktigt glad numera då man läser om människor som presterar jämna och bra resultat gång på gång men väljer att stå över en tävling för att deras hund exempelvis har varit magsjuk under natten. Då tycker jag att man har kvar fötterna på jorden och är rädd om sin kamrat!
Detta är lite reflektioner då det ibland är viktigt att påminna sig om vad som är viktigt! I förlängningen hoppas jag att det får en att uppskatta när det väl går bra på ett helt annat sätt... Vore rätt tragiskt att uppleva framgång men inte kunna uppskatta den!?!
Ska bli spännade att se vart min väg leder mig och mina hundar:-) men jag tänker ha roligt under vägens gång och leva i nuet samt uppskatta mina vänner som finns med mig i både med och motgång!
...du kommer komma långt med dina tjejjer!!...din träning, din noggrannhet, ditt jävlaranamma och focuset på hundarna och framför allt din energi gör att ni kommer komma lååångt!!
Man måste finna sin egen väg att gå - man får ut så mycket mer av livet då :)
Härligt när man dessutom ser framsteg i sitt arbete :)
Sv: Tack så mycket! :) Ha en härlig sommar själv! :)
Du har så rätt så =)
O du Jeanette, ni kommer att gå lååångt du o flickorna =)
Du är lika härlig som vanligt. Det är klart att man ska gå sin egen väg och det gör du på ett jättebra sätt tycker jag. Dina hundar mår bra och då mår du bra också. Så arbetar jag med och det skulle aldrig falla mig in att tvinga mina hundar att prestera mer än vad de orkar eller kan för tillfället. Att se på sin hund/hundar innan man bestämmer sig för att gå ut i träning eller tävling. Skulle jag då se att något inte stämmer eller att den/de har varit lite i obalans av någon orsak. Då får det banne mig vara både med det ena eller det andra. Huvudsaken är att jag behandlar dem med respekt likväl som de visar mig respekt.Lever man upp till detta så får man hund/hundar som arbetar för att de vill och inte för att de är tvingade.
Människor som har hundar till att enbart höja sig själva oavsett priset är..............!!!!
Förtroende tar man inte det FÅR man och kan lika fort förlora det.
Kramis
Bra skrivet! Kan som vanligt inte annat än att hålla med, har ju själv stått där med en hund som jag fått avstå att tävla pga diverese skador och problem... Aldrig att jag skulle tvinga någon av mina hundar att prestera om dom inte mår bra oavsett orsak, man har ett ansvar som djurägare och det är att i första hand sätta djurets bästa först. Visst vill jag också komma ut på tävlingsplanen och visst kräver jag att mina hundar ska prestera men inte för att jag tvingar dom utan för att dom vill och för att dom tjänar på det och detta genom att vi har ett gemnesamt utbyte i det vi gör.
jag tror liksom andra att du kommer att gå långt med dina damer vad det lider, dock tror jag på att skynda långsamt, bygga en solid grund och ge hunden en ärlig chans. Det finns aldeles för många som hastar fram vilket leder till bakslag förr eller senare. Kram!
Håller helt med dig om att det vigtigaste i hundträning är att man har kul med sin bästa vän.Det skall ju vara kul får båda .Sedan får man se hur långt det bär. Ha det bra
Mycket fint skrivet tycker jag. Hunden är inte bara en träningskompis utan ens livskamrat och det är som du säger viktigt att behandla den som det också.
Du är klok du :) Bra skrivet! Jag är övertygad om att du kommer gå riktigt långt med båda dina fina tjejer! Kram
Man ska va rädd om människans bästa vän!!
Håller med om mycket här! Tävlingsmänniska eller ej – kan man inte ha samma respekt för sitt djur som man kräver tillbaka så är man väldigt fel ute! Själv tycker jag ju inte själva tävlandet är nummer ett, det är samspelet med hunden och när man känner att man är ett team som ger mig en kick! Människor som väljer att ”bortse” från skador/halvskador för att de så gärna vill prestera ska hålla på med något där inte djur är inblandade, tycker jag! De kan söka bekräftelse på annat sätt!
Mycket kloka ord... Jag är också övertygad om att du kommer gå långt med dina tjejer :).
Min familj vill gärna åka till Vadstena i sommar, har du tid och möjlighet vore det jätte roligt att ses :) Kram
Så du bor i Linköping nu, ja att du flyttat till lägnehet har jag läst. Men jag är så snurrig att jag aldrig förstod att det var en lägenhet i Linköping :).
Men vem vet vi kanske har möjlighet att träffas något i sommar i allafall :) kram
Mycket kloka ord!!!
Mina hundar/djur är mina familjemedlemmar som jag både respekterar och är mycket rädda om. De är ärliga i sitt sätt att bemöta oss. Och dess glädje man känner varje gång man kommer hem eller då man tränar. Visar någon att de inte mår bra så är det vet eller vila som gäller. Så är det bara!
Kramar
